Lär dig lagra vin

Vinpriset 2024

Beräknat efter den skattesats som gäller 2024, och den prismodell som tillämpas av Systembolaget fr.o.m. 2024-01-01.

När man köper en 75 cl flaska vin för 61 kronor (f.n. lägsta pris på 0,75 cl i flaska) på Systembolaget utgör inte ens 10 kronor det som vinproducenten får för det vin som han/hon producerar. Vart tar resterande pengar vägen?

Jo, de 50 kronorna fördelar sig ungefär så här:

Producentpris

10 kr

25 kr

Beloppet ska räcka t.ex. till flaska med kork
(ca. SEK 3,- - 5,-),transportkartong m.m.,
förutom till produktionskostnaderna för vinet.

Importfrakt

3 kr

5 kr

Är ofta mer

Importör

4,60 kr

9,60 kr

Ca. 20 % marginal av nettopriset till SB.
Används för t.ex. marknadsföring och löner.

Lagerkostnad

2 kr

4 kr

Transport i Sverige

4 kr

2 kr

2 kr till 4 kr

Miljöavgift

0,40 kr

0,40 kr

0,83 kr/kg

Totalt netto till Systembolaget

22 kr

48 kr

Skatt

19,60

19,60

29,58kr per liter 8,5-15 %

Moms

12,20 kr

20,00 kr

20 % av totalpris

Systembolaget, fast påslag

5,40 kr

5,40 kr

Fast påslag per artikel, oavsett volym

Systembolaget

3 kr

7 kr

14,7 % påslag på Leverantörens pris

Totalt

61 kr

100 kr

Andel SB och staten, SEK

39 kr

52 kr

Andel SB och staten %

64 %

50 %

Andel av priset till kund

Producentens andel %

16,4 %

25 %

Andel av priset till kund

Importörens andel %

19,6 %

23 %

Andel av priset till kund

Vissa kostnader är mer eller mindre fasta, per flaska räknat, oberoende av producentpriset eller slutpriset. Det gäller Importfrakt, Lagerkostnad, Transport i Sverige, Miljöavgift och Skatt. Däremot har Importören ett ”marknadsanpassat” procentpåslag och Systembolaget både ett fast påslag på 5,40 per produkt och 14,7 % påslag på importörens totalpris exkl. moms. Momsen är ju 20 % av butikspriset.

Om Importören gör större påslag blir Producentpriset lägre, likaså om t.ex. de faktiska fraktkostnaderna är högre. Relationen mellan producentpriset och importörens marginal är förstås en affärshemlighet, men ovanstående uträkning ger dock en rimlig kostnadsfördelning. Systembolagets och Statens delar av det hela är de riktiga, eftersom det är en öppet redovisad beräkningsmodell.

Den nuvarande beräkningsmodellen som Systembolaget tillämpar gynnar viner med lågt producentpris (=låg kvalitet) och stora förpackningsenheter, t.ex. 3-liters Bag-in-Box. Förlorare är dyrare viner (=högre kvalitet). 

Med utgångspunkt från ovanstående kan man skaffa sig en bild av hur mycket av priset som vinproducenten erhåller, eller t.ex. vad man ska betala för att få ett vin som i produktionsledet är 2,5 gånger så dyrt (och 2,5 gånger så bra?). Fundera även över producentens andel av vinpriset på restauranger, teatrar m.fl. inrättningar med utskänkningstillstånd, där man har lagt på med faktor 4 till 5 på Systembolagspriset.

Följande tabell ger en god bild av relationen mellan producentpris och Systembolagets pris, samt ungefärliga butikspriser i t.ex. Danmark: (avrundade belopp)

Betalar man 130.- kronor får man alltså 3,5 gånger ”bättre” vin än då man köper ett 60-kronorsvin på Systembolaget.

Nu är det ju inte så enkelt att Producentpriset helt är relaterat till kvaliteten, utan det är ju många andra faktorer som spelar in, t.ex. vissa områdens, druvsorters, producenters popularitet kan ge ett högre pris, utan att kvaliteten är speciellt mycket bättre än ”grannens”.

Smärtgränsen för att producera ett ”anständigt” vin ligger vid ca 20 kronor per ¾ liter, d.v.s. man bör betala minst 90 kronor för vinflaskan, för att tillverkaren ska kunna få en rimlig ersättning för sina kostnader och löner.

Kostnaden för att producera vinet kan också ligga betydligt högre, beroende på avkastningsgrad på odlingarna, plockningsmetoder, nya fat etc. Anledningen till att det trots allt säljs viner som t.o.m. kostar mindre än 50 kronor per 75 cl flaska (som ju priset kan vara på en 3-liters vinbox) är t.ex. att:

  •  Producenten får rejält betalt för de viner som hen säljer i eget namn, så ”överskottet” säljs billigt till något kollektiv, kollega eller grossist.
  •  Producenten får stort arealbidrag från EU eller nationellt bidragssystem.
  •  Lönekostnaderna är extremt låga, eller skörderesultatet är extremt bra.
  • Man använder sig av förpackningar som inte gagnar lagring av vin, så att man kan njuta av de godaste vinerna. Ex. boxae, Tetrapak eller plåtburkar.
  • ”Någon”, t.ex. svenska importörer, vinfirma i Simrishamn etc. köper in vin från överskottslagret till lågt pris och gör en blandning som ska uppfylla smak och priskraven från Systembolaget. Smakar kanske tillräckligt bra för SB’s inköpare och andra lättlurade köpare.

Ett boxvin som kostar mindre än SEK 300,- för 3 liter, kommer från "överskottslagret".
Många viner får ett ”högt” (men kanske välförtjänt) pris på grund av t.ex. lyckade marknadsföringsåtgärder, områdets status (t.ex. Bourgogne, Toscana, vissa områden i Bordeaux, Napa Valley) eller enskilda odlares status (t.ex. Vega Sicilia, Château d’Yquem, Crú Classé-slotten i Bordeaux etc) eller enskilda statusmärken (t.ex. Penfold’s Grange, Mondavi’s-Rothschild’s Opus One, Supertoscanos och många fler).

Andra får ett ”lågt” pris på grund av t.ex. områdets låga status (Öststaterna, sydvästra Frankrike, Syditalien etc.) eller att de enskilda vingårdarna inte har tillräckligt kapital, kunskaper, storlek eller vilja att göra sig kända.

Slutsatsen är alltså, att det med stor sannolikhet lönar sig kvalitetsmässigt att kosta på några kronor extra, utöver det man planerat från början, men man kan inte ta för givet att ett dyrare vin alltid är bättre eller godare än det som är lite billigare. Det är ju alltid den personliga smaken som avgör vad man tycker är godare eller mindre gott.

Man måste dock inse att man inte kan förvänta sig att de billigaste vinerna kan ha hög kvalitet, eftersom det aldrig är musten från de bättre druvorna som vinerna gjorts av. Dessutom är förpackningarna ofta sämre från bevaringssynpunkt, i värsta fall papp- plåt- eller plastförpackningar!

Speciellt när man kommer till viner som kostar 150 kronor eller mer, är det inte alls säkert att vinerna i Sverige är dyrare än i t.ex. Danmark, eftersom de högre svenska skatterna då har mindre påverkan på totalpriset. I stället har inköpskvantiteter och kund/köpare-relationer större betydelse.

För att ge ledning till var det kan vara billigast att inhandla bl.a. sitt vin följer här en sammanställning över alkoholskatter och moms i EU-länderna och de länder som nu är på ansökarlistan. Dessutom har Norge och Schweiz tagits med.
I de flesta länderna används standardmomssatsen för vin, men ibland betraktas vinet som livsmedel, och har då den ev. lägre momssats som gäller för livsmedel.

Alkoholskatter och moms i SEK i EU-länder .
Avser de momssatser och alkoholskatter som gäller 2019-01-01 med 1 EUR = 10 SEK, med reservation för kursförändringar skattesatsändringar som gjorts senare.

Producentpris

Systembolagspris

”Danmark”

10 kr

60 kr

50 kr

15

80 kr

60 kr

20 kr

90 kr

75 kr

25 kr

100 kr

80 kr

30 kr

115 kr

90 kr

35 kr

130 kr

100 kr

Varukorg
Logga in

Ännu inget konto?

Start typing to see products you are looking for.
Webbutik
Favoriter
0 items Varukorg
Mitt konto